Idag har vi förmånen att sätta oss ner med Pontus Axell, en erfaren handbollsentusiast och fystränare , för att fördjupa oss i hans rika erfarenhet och unika insikter. Pontus har varit djupt engagerad i handboll sedan barndomen. Över de senaste 12 åren har han gått från elitidrottare till tränare och för med sig en gedigen kunskapsbas till bordet, vilket ger en inblick i de svenska handbollens komplexiteter och hans innovativa tillvägagångssätt för att förbättra prestationen inom handboll.
Pontus, kan du presentera dig själv?
Jag är Pontus Axell, 33-år, gift, far till två döttrar och bosatt i Göteborg, Sverige. Sedan jag var barn har jag varit djupt engagerad i handboll, alltid nyfiken på vad det är som får idrottare att prestera på sin bästa nivå.
Jag spelade själv på elitnivå tills en svår korsbandskada tvingade mig att ta ett steg tillbaka. Sedan dess har jag tillbringat nästan 12 år med att vara tränare på olika nivåer, inklusive utbildning och föreläsningar inom grenen idrottsvetenskap.
Hur skulle du beskriva svensk handboll?
Handboll är en välkänd sport i Sverige och intresset för våra landslag är relativt högt, vilket vi kan konstatera efter våra senaste mästerskap på hemmaplan. Vårt främsta mål är alltid att hålla hög prestation och tävla om medaljer, men samtidigt har vi också ansvaret att hålla barn och ungdomar engagerade i sportaktiviteter över lång tid relaterade till handboll. Eftersom det mesta av vårt system för ekonomiskt stöd kommer från regeringen och kommersiella partners krävs det att vi har ett bredare perspektiv än bara hög prestation och bara fokusera på eliten. Detta skiljer oss som förbund från många andra länder inom handbollen.
Kan du beskriva ditt arbete och din syn på att förbättra handbollsprestationen?
Vad är handboll?
Till att börja med behöver vi zooma ut och betrakta de fysiska aspekterna av sporten. Vi är alla medvetna om att handbollsspelet består av hög intensitet, anaeroba aktiviteter som accelerationer, decelerationer, hopp, riktningsförändringar och högintensiv löpning (> 19-24 km/h). Detta är nyckelprestationsindikatorn och något som vi dagligen behöver förbättra under våra handbollsträningar.
Vår syn på fysisk träning inom handboll
För det första behöver alla tränare (handboll, fysisk och medicinsk personal) ha en djup kunskap om vilka fysiska stimuli handbollsträningen ger oss och undvika för mycket gissningar. Detta kan göras genom att inkludera matchaktivitetsdata (Kinexion, Catapult eller WIMU) och/eller inkludering av subjektiva formulär på återhämtningsgrad och upplevd ansträngning. I framtiden tror jag att den fysiska prestationscoachen behöver ha en bättre förståelse för spelet och arbeta närmare handbollstränarna, snarare än att bara vara någon som rekryterats "bara för att göra spelarna trötta". Där behöver fystränaren ha en mer solid förståelse för statistik. Därför är min avsikt, som fystränare, att överbrygga klyftan mellan handboll, analys och fysisk träning och vara riktigt skicklig inom varje område.
För det andra behöver vi skifta fokus mot vad som ligger till grund för vår prestation på planen och vad handbollsträningen INTE ger oss när det gäller fysisk belastning. Så istället för att kopiera sociala medier från “kända konton” som "SER bra ut" för att de liknar handbollsrörelser, behöver vi hålla fast vid grunderna och det som faktiskt ligger till grund för en specifik idrottslig eller handbollsrörelse (till exempel maximal styrka genom en traditionell knäböj kommer förmodligen att förbättra hoppningen och ge oss mer valuta för pengarna). En annan höjdpunkt inom fysträning för handboll är inkluderingen av fler anaeroba isolerade övningar (till exempel upprepade sprintar) eftersom det är vad prestationen på planen generellt består av. Jag förespråkar en annan synvinkel och istället föreslå ett omvänt tillvägagångssätt, eftersom den aeroba kapaciteten är avgörande för att förbättra återhämtningsförmågan och hantera hög volym av belastning över tid (till exempel de upprepade högintensiva handlingarna under en handbollsmatch). För detta ändamål gillar jag att citera Gareth Sandfords utmärkta analogi om ett bankkonto relaterat till hur vi kan förbättra konditionen för lagsporter. Den aeroba träningen (isolerede låg- eller medelintensiv träning) är din insättning, medan den anaeroba, handbollsträningen tar ut pengar. Det är viktigt att ha en jämn ström av inkomster och utgifter för att bibehålla kvaliteten över tiden (hålla spelare skadefria och snabb, effektiv återhämtningsprocess tills nästan pass).
Handboll kommer först – Vad saknar vi?
För att sammanfatta så är min poäng här inte att undvika anaerob högintensiv träning, utan vår avsikt, och det vi försöker lära ut genom vår tränarutbildning, är att detta ska ske under handbollsträningen. Med tanke på att utvecklingen av aerob kapacitet är beroende av både träningsintensitet och volym, är det avgörande att handbollen ger en lämplig balans mellan dessa variabler för att uppnå optimala resultat. Därför behöver vi vara väldigt duktiga på att analysera, vara kreativa i olika träningsformer och veta vilken typ av stimulans varje handbollspass ger. Eftersom det visat sig att träningsmiljön och dess lämpliga intensitet inte alltid är i linje med matchens krav (Font et al 2022). Efter detta fyller vi på träningsinnehållet med aerob medel- eller lågintensiv träning som lyfter konditionen för handboll då utvecklingen även är beroende av träningsvolym. Individualisering och programmering kan möjliggöras genom att ta hänsyn till den anaeroba hastighetsreserven genom en Excel-fil där man skriver in både maximal aeroba hastighet (hastighet vid Vo2max) och maximal sprinthastighet (Sandford et al. 2021).
Hur är det med handbollens framtid?
Tillgången på statistik har ökat de senaste åren och du kan nu komma åt nästan allt, vilket kan skapa problem med valet av nyckeltal specifika för varje lag. Allt i framtiden kommer att handla om hur personalen hanterar statistiken och effektivt utnyttjar den i daglig träning och matchspel. Det är därför jag tror att den fystränaren behöver arbeta närmare handbollstränarna och vara tillräckligt skicklig för att delta i analysprocessen av statistik och matchaktivitetsdata.
Jag skulle säga att det finns anledning att tro att spelet är snabbare, men det är mer troligt att lagen är skickligare på att ändra tempot från långsamt till väldigt snabbt (data från Kinexion, Catapult, WIMU). Jag tror personligen att detta är en konsekvens av att lagen använder en specifik taktik (t.ex. 7 mot 6) som tenderar att minska hastigheten och antalet närkamper. Detta är en medveten handling eftersom målet är att minska den totala belastningen på spelare under ett ibland hysteriskt spelschema (9 matcher på 18-20 dagar, EM eller VM) och anpassa tempot till lämplig nivå av lagets förmåga att fatta rätt beslut och allmänna färdigheter av handboll. Denna trend är något vi kan märka efter en utmärkt sammanställning av de senaste EM där antalet mål ökar samtidigt som tiden för bollinnehav i anfall minskar (@handballytics, X/Twitter av Julian Rux).
Dessutom, här är standardavvikelsen för längden på bollinnehav i anfall sedan EM 2016.(@handballytics)
2016: 4.0067
2018: 5.2920
2020: 4.1103
2022: 4.4352
2024: 5.0839
Så min idé med att det snabbare är snabbare och det långsammare är långsammare verkar sann, även om EM 2018 inte kan förklaras i det här fallet.
Liknande trender kan noteras under de senaste åren i herrarnas främsta division "handbollsligan" (HBL) där också effektiviteten av skott på mål ökar från säsong till säsong.
Genomsnittligt antal attacker per lag och match (HBL). (Anpassad från Jilsén systems)
Genomsnittlig effektivitet för spelbilder i HBL. (Anpassad från Jilsén systems)
Spelar mål per lag i snitt per match och i snitt per attack i HBL. (Anpassad från Jilsén systems)
För att sammanfatta handbollens framtid:
Effektiviteten ökar
Bollinnehavet eller tiden i anfall minskar
Målen ökar
Samtidigt kan vi genom matchanalys märka att spelet har större svängningar med starkare växlar i tempo. Eller, tydligare, de långsamma går riktigt långsamt och de snabba går riktigt fort.
Kanske för att lagen inser att de inte kan spela i full fart hela matcher, europeiska turneringar eller mästerskap för att spara vissa spelare eller laget. Här måste du också tänka på att vi under mästerskap kan spela mer än 9 matcher på 18–20 dagar. Detta kan också vara en effekt av specifika taktiska dispositioner (t.ex. 7 mot 6). Det bör också tilläggas att fler lag numera är av högre kvalitet och skicklighet (åtminstone under Europamästerskapen). Detta innebär att det finns fler matcher som tvingar lagen att hitta taktiska strategier för att få spelarna att orka hela turneringar.
I slutändan innebär detta att de fysiska kraven sannolikt kommer att fortsätta att öka och behovet av en fystränare med ögon för helheten kommer att bli ännu viktigare. Det beror på att det i yngre åldrar kommer att krävas rätt grundträning och på elitnivå kommer behovet av individualisering att vara avgörande.
Var kan folk nå dig?
Om du vill komma i kontakt, diskutera handboll i allmänhet eller har ytterligare frågor, är jag mer än glad att prata. För närvarande letar jag aktivt efter min nästa professionella möjlighet för säsongen 2024/2025, ivrig att bidra med mina färdigheter och erfarenhet till ett nytt lag. Låt oss koppla ihop och utforska potentiella samarbeten. Nedan hittar du mina kontaktuppgifter, och du kan också hitta mig på LinkedIn, Instagram eller X.
Pontus Axell
Fystränare & Träningsrådgivare
Svenska handbollsförbundet
+46735729372
Avslutningsvis lyser Pontus Axells expertis och passion för handboll igenom, och ger värdefulla insikter om sportens dynamik och framtida bana. Hans resa från spelare till tränare exemplifierar ett engagemang för spetskompetens och innovation inom prestationsförbättring. Vi tackar Pontus för att han delade med sig av hans ovärderliga perspektiv och ser fram emot att bevittna det fortsatta genomslaget av hans arbete inom handbollsvärlden.